Fransk översättartjänst
Kvalité-Pålitlighet-Omtänksamhet
Språkjämförelse
Språkjämförelse - Kontrastiv språkvetenskap / Linguistique contrastive
Översättningsvetenskap / Traductologie
INLEDNING
Bakgrund och syfte
Syftet med uppgiften är att analysera och jämföra den franska och svenska versionen av fördraget om Europeiska unionen, avseende på form- och satsläran. Som det framgår av förordet, är fördraget skrivet på franskt resp. svenskt originalspråk, eftersom medlemspråken har samma status.
Min ambition är att få till stånd en relevant arbetsprocess som kan hjälpa mig att upptäcka de karaktäristiska dragen och skillnaderna mellan franskan och svenskan i en juridisk text av det slaget.Vilka strukturella egenskaper gör sig gällande på morfologisk och syntaktisk nivå i de jämförelsebara språken?
Översättningsanalys är en "procédé d´investigation" (Vinay & Darbelnet, 1977:25), som beskriver hur språket är uppbyggt och hur det förhåller sig till andra språksystem (Eriksson, O. 1997).
Metoden kräver undersökning och efterforskning för att kunna ge resultat. Den är nödvändig när det gäller kontrastiv språkvetenskap. Dessutom skall de två texterna, anpassas till varandra och placeras i samma kontext för att åstadkomma en likvärdig och betydelsefull översättning.
Arbetet inleds med en analys av texterna på morfologisk nivå, i förhållande till varandra. Jag beskriver och förklarar hur fraser och ordklasser skiljer sig från språk till språk på ett lexikogrammatiskt sätt. Jag fördjupar mig sedan i den textuella strukturen d.v.s. granskar texternas formella uppbyggnad för att försöka lista ut, hur meningar och satser förhåller sig inbördes till varandra.
Att blottlägga de systemspecifika egenskaperna i de två språken i förhållande till varandra är en central uppgift i den kontrastiva lingvistiken som gör disciplinen spännande och inspirerande, men som också kräver fördjupade kunskaper.
JÄMFÖRELSER i LINGVISTIKEN mellan FRANSKAN och SVENSKAN
Frekventa ord
Det har skett en standardisering av många ord i EU-texterna. Det gör att statusspråken närmar sig varandra i stil. Meningarna skall ex. vis vara lika långa så långt det går, samtidigt som översättaren skall hålla sig på ett morfologiskt och syntaktiskt plan.
Man vet av erfarenhet att det juridiska språket ter sig olika från språk till språk, vilket orsakar problem för översättaren. Det talas numera om ett EU-språk, som märks inte minst i EU-prosan. Dessa ord skulle kunna benämmas termer, eftersom de har en särskild innebörd och utgör ett ständigt problem för översättaren som inte är insatt i yrkesjargongen.
Jag observerar ett antal frekventa ord och uttryck som jag skulle vilja placera under en särskild jargong. De är specifika och de påverkar statusspråken i stor utsträckning som en följd av standardiseringen av EU-språket.
Ord som "Union" med stor bokstav i franska blir union (sammanslutning) i svenska. "Principe de subsidiarité" > subsidiaritetsprincipen som betyder att besluten tas nära EU-medborgarna. "Attributions", ger en maktkänsla. Det handlar om myndigheter inom EU som skall utöva sina befogenheter > "exercer leurs attributions". Befogenheter översätts också med "compétences", "selon ses compétences > inom ramen för sina befogenheter". Ett tillägg i svenskan som kan diskuteras om det är befogat. "Titre" > avdelning, här jämförs en titel med ett stycke, ett avsnitt.
Adjektiv som "unique och commune", används i olika sammanhang i franskan, medan svenskan använder för det mesta ordet gemensam som följande exempel visar. "Cadre institutionnel unique > gemensan institutionell ram, monnaie unique > gemensam valuta, citoyenneté commune > gemensamt unionsmedborgarskap, dispositions communes > gemensamma bestämmelser, l´acquis communautaire > gemenskapens regelverk", här blir det ett byte av ordklass från adjektiv till substantiv och genitivattribut. Substantivet "acquis" som innebär erfarenhet, vetande ändrar synvinkel i svenskan till samling av regler "regelverk". Regler skulle kunna översättas med "règles eller dispositions" (bestämmelser) för att det skulle låta mer naturligt (frivillig modulation).
Andra återkommande specifika ord som används i särskilda situationer är : "Union(sammanslutning), disposition (bestämmelser), cadre (ram), conseil (råd), présidence (ordförandeskap), acquis (regelverk), statuant (enligt), institutionnel (institutionell). Lägg märke till "Conseil och Union" som har stor bokstav, medan svenskan använder liten bokstav. Det är ett uttryck för formalitet i franskan.
Dessutom utesluter man den bestämda framförställda artikeln i en fast kombination som har karaktär av egennamn: "Le Conseil européen > Europeiska rådet". Uttryck som, "statuant à la majorité > fatta beslut med en majoritet, statuant selon la même procédure > fatta beslut enligt samma förfarande, är också typiska EU-termer. "De facon cohérent... > på ett konsekvent sätt, qui assure la cohérence > som skall säkerställa konsekvens" som betyder att garantera en viss samstämmighet. "La cohésion économique > den ekonomiska sammanhållningen. Ytterligare ett uttryck som är anpassat till EU-språket är: "Les hautes parties contractantes > de höga fördragsslutande parterna". Det kan tyckas att två attributer är för mycket här. Det skulle ha räckt med presens participet som bestämning till substantivet eftersom "höga" inte betyder så mycket i svenskan i det här fallet. Franskan har för avsikt att engagera läsaren samt skapa närhet till texten genom tillägg av adjektiv såsom "hautes".
Det kan dessutom konstateras att subjunktionen "ainsi que" används flitigt i franskan och återges oftast med konjunktioner "och" eller "samt" i svenskan i stället för "liksom" eller "såväl som", som skulle låta annorlunda. Jag noterar att "ainsi que" återges med "och" två gånger i texten och med "samt" också två gånger. De franska konnektorerna används flitigt i texter och gör att franskan är "une langue liée" (Vinay & Darbelnet 1977:220).
Textsammanhang
Vilka mekanismer skapar sammanhang? För att skapa textens koherens och dess dennotiva struktur, brukar franskan lägga till förstärkningsattribut som utgörs av adjektiv eller particip och som bidrar till att texten blir lite mer personlig. "Le présent traité " detta fördrag, le plus grand respect > så öppet som möjligt (superlativform till adverbial), les Communautés européennes complétées > Europeiska gemenskaperna, principes énoncés à...> principer som anges i...", dessa frivilliga modulationer utgör delar av det europeiska språket som jag nänmde i föregående avsnitt.
Dessutom innehåller den franska texten referensbindningar som formord, konjunktioner och adverbial som ger sammanhang åt meningarna samtidigt som exaktheten blir synlig i bruket av konjunktioner eller flerordsprepositioner som: "en vue de > i enlighet med, à la suite de > efter, en tant que > som, ci-après > härefter, ainsi que > och, notamment >särskilt, au sein de > där, en liaison avec > samtidigt som, en matière de > avseende för, afin de > samt att, en question à > enligt, sur proposition > från, ce faisant > därvid". De prepositionsfraser som är byggda kring ett substantiv i franskan ersätter ofta svenska prepositioner. De skapar närhet till texten och hjälper till att precisera och förstärka de påståenden som tas upp i texten. Det tillför texten en viss karaktär som den identifierar sig med. Den här jämförelsetypen kallas för "étoffement" enligt Vinay & Darbelnets terminologi. De skriver att "l´étoffement est le renforcement d´un mot qui ne suffit pas à lui-même et qui a besoin d´être épaulé par d´autres. Nulle part l´étoffement n´apparaît plus clairement que dans le domaine des prépositions" (1997:109).
Konnektivbindningarna utmärker logiska samband mellan meningarna. De kan beskrivas som spatiala "au sein de", temporala "en liaison avec", additiva "ainsi que". De kan också uttrycka känslor som avsikt "en matière de" o.s.v. De franska konnektorerna i texten visar på konsekvenser och förutsättningar, "ce faisant, en question à, en vue de, afin de, en matière de". De ger ofta ett starkare sammanhang, men de kan också vara kontroversiella.
Reflexiva verb som "se donne, se réunit, se dote" där pronomenet räknas som objekt och som syftar på subjekten unionen och rådet, representerar "l´animisme, qui prête aux choses le comportement des personnes" (Vinay & Darbelnet, 1977:205). Svenskan är mer opartisk och allmän i sin beskrivning som dessa tre verb visar : "skall ha, skall sammanträda och skall se till". Dessutom försöker man undvika personliga egenskaper som de franska verben föreställer.
Unionen utgör en central referent i texten. Referenten hålls kvar i texten med hjälp av en prominalisering i franskan medan svenskan återupprepar substantivet. "Elle a pour mission > Unionen skall ha till uppgift, y sont prévus > som faställs i fördraget, et lui adresse > och lämna...till denna stat". Genom upprepning av pronomenet "elle", får man en mer sammanhängande textuell struktur. Pronomen räknas som "charnières" i den franska versionen. Dessa partiklar används på lexikal nivå, men också på semantisk nivå. De utgörs av varierande ord som subjonktioner, prepositioner, adverb o.s.v. och är mycket betydelsebärande i det franska språket.
Här kan man se en personligare inställning till det som subjektet beskriver i franskan medan svenskan är mer opartisk i sin bedömning. Den franska texten förutsätter engagemang och ställningstagande till det man beskriver. Man delar ut roller till ting som om de vore levande varelser "l´Union veille > Unionen skall säkerställa, et le Conseil ... lui adresse ... > och lämnar ... till denna stat". Lägg märke till att föresatsen i svenskan (verbet, lämnar) står först medan verbet i franskan placeras sist.
Den svenska passivformen tenderar att göra meningen opersonlig som om handlingen sker utan människor, medan den franska meningen innehåller ett tilltal som gör texten tätare och mer sammanhängande. I samband med passivformen, kan jag upptäcka att svenskan använder sig just av passivformen för att beskriva ett franskt inanimat subjekt och för att undvika tilltala läsaren som detta exempel visar : "Les mesures qu´il a prises au titre ... > åtgärder som har vidtagits ..." (art.7). Svenskan konstaterar genom passivformen medan franskan ger liv åt påståendena genom pronominalisering.
När det gäller satsstrukturen, är det inte ovanligt att man staplar framförställda och efterställda nominalfraser på varandra i franskan som markerar stilen i meningarna. Svenskan lägger till en relativsats, "... d´affirmer ... y compris .. .politique de défense commune ... > hävda ... vilken omfattar... gemensam försvarspolitik ..."
Det kan också konstateras att det finita verbet har en framskjuten position i följande huvudsats. Det franska finita verbet står längre bak i meningen efter ett antal bestämningar; "Le Conseil, statuant ... peut constater ... > rådet får ... stå fast " (art.7). Franskan har längre fundament p.g.a. de inskjutna satserna som placeras mellan subjekt och verb. Svenskan har ett kort fundament. Hjälpverbet (finitverbet) och huvudverbet (infinitverbet) skiljs åt av olika innehållsadverbial.
Pronominalisering är en mekanism som skapar sammanhang. Den franska versionen bekräftar denna bindning som ger läsaren större närhet, eftersom du känner av det som läsare. Man håller alltså kvar referenterna i texten som "l´Union, le Conseil, la Commission ... ", och associerar till identiteter, "dans laquelle > där", visar på att man återanknyter till unionen på ett explicit sätt i franskan med hjälp av det relativa pronomenet "laquelle" som återges med ett relativt rumsadverb i svenskan "där". "De ses états membres" blir i svenskan "av medlemsstaternas ... " eftersom stilen annars inte skulle passa här i svenskan. De tre följande exemplen tyder på samma sak. "Son action, ses politiques", syftar på "l´Union". I svenskan återges med "i relationerna, sin politik", och betraktas därvid som modulationer, eftersom de gör en skillnad i användningen mellan singularis och pluralis.
"Ceux-ci sont assistés par... > dessa skall biträdas av..." (art.4). Det självständiga demonstrativa pronomenet med formen "ci" visar större närhet till den talande, än det självständiga demonstrativa pronomenet "dessa".
"Le Conseil européen donne ... à son développement et en définit ...> Europeiska rådet skall ge ... för dess utveckling och faställa ... för denna utveckling", svenskan upprepar substantivet "utveckling" och tydliggör vad man syftar på med ett utpekande pronomen, franskan däremot, föredrar pronomenet "en", som ersättning för tidigare nämnt substantiv.
När det gäller kommatering, visar det sig att franskan använder fler kommatecken än svenskan. "Les objectifs de l´Union ... traité, dans ... y sont prévus, dans le ...> Unionens mål ... fördrag och i ... fastställs samt med ...". Föregående mening betyder att fler kommatecken används i den franska versionen för att göra texten tydlig och lättläst när meningarna är långa och komplicerade. Svenskan vill hellre ha additiva konnektiver för samordning av led.
I bearbetningsarbetet, det sista stadiet av översättningsarbetet, skapar översättaren en ny textstrategi med hjälp av referensbindningar som pronomalisering samt explicita konnektorer som jag har beskrivit ovan.
Tempus och verbens användning
Skillnaderna vad gäller användningen av tempus i de två originaltexterna är uppenbara. I franska juridiska texter beskrivs olika påbud med presensform, eftersom verben ligger närmast textens syfte och ger den en hög relevans för det som sägs. Svenskan föredrar det modala hjälpverbet "skall" och infinitformen för att beskriva nutid och framtid som det viktigaste i verksamheten.
Fördragstexterna genomsyras av dessa skillnader, "les décisions sont prises ... > besluten skall fattas, l´Union est fondée ... > unionen skall grundas...".
Uppmaningar i båda versionerna, uttrycks med infinitivformen för att undvika tilltala läsaren och för att låta mer formellt. Det framgår också att franskan använder sig av prepositionen "de" före infinitivet som står som objekt ; "... pour objectifs de promouvoir ... > ... som mål att främja ...", samt infinitivformen med "à" i "... et de parvenir à ... > ... och att uppnå...".
Dynamiska verb som "skapa och genomföra" används, vilket tyder på förändringar i EU-fördraget, " ... créant ... > ... för att skapa ... , ... donne à l´Union ... > ... skall ge unionen", men också statiska verb som "ha, grunda, vara", vilka markerar stabilitet, "Elle a pour mission > Unionen ska ha till uppgift, l´union est fondée > unionen skall grundas".
Verben i passivform i båda språken tenderar att göra texterna opersonliga där EU-medborgarna får finna sig själva i de villkor som unionen fastställer. "Les objectifs de l´Union sont atteints conformément ... > unionens mål skall uppnås i enlighet ...". De få adjektiven tyder också på textens opersonlighet och dess subjektivitet.
"Au sein duquel est assurée la libre circulation ...> där den fria rörligheten för personer garanteras...". Passivformen visar att sändaren vill slippa ange vem som garanterar den fria rörligheten.
Presensformen i svenskan används för att förstärka skribentens egen uppfattning om unionens roll och funktion : "Par le présent traité ... instituent > Genom detta fördrag upprättar...".
En annan företeelse som kan vara viktig ur kontrastiv synpunkt är verbens förstärkning i franskan för att kompensera de verbpartiklar eller de prepositioner som används i kombination med verb i de germanska språken och inte minst i det svenska språket. "ont la responsabilité ... > skall ansvara för ... , procéder à cette constatation > slå fast". Vinay & Darbelnet skriver att "nulle part l´étoffement n´apparaît plus clairement que dans le domaine des prépositions" (1997:109). De allmänna verben i franskan som "donner, faire, être, prendre, avoir, aller... amplificeras med hjälp av substantiv för att precisera och karaktärisera deras funktion. Svenskan använder sig av mer konkreta verb som ofta beskriver sättet eller riktningen som följande exempel visar : " ... ne font pas obstacle ... > ... hindrar inte ... ".
Dessutom väljer översättaren ut verb som inte har exakt samma betydelse i de båda språken eftersom de styrs av substantiven i respektive språk och måste kollokera med dessa substantiv. "L´Union veille > Unionen skall säkerställa, se donner pour objectif > ha som mål, maintenir l´Union > bevara unionen, examiner dans quelle mesure > överväga i vilken utsträckning, prévoir des conditions > fastställa villkor", detta urval visar på att översättaren måste göra en så likvärdig översättning som möjligt och försöka kompensera en del uttryck med andra. Det gäller för översättaren att komma upp till samma semantiska nivå i målspråket som de intentioner författaren har i källspråket.
Byte av ordklass
På det morfologiska planet, kan jag konstatera en hel del transpositioner enligt Vinay & Darbelnets definition (1977:50). De skriver att översättaren byter ut ord mot andra utan att för den skull ändra på dess betydelse. "Les politiques et formes de coopération > den politik och de samarbetsformer". De determinativa pronomem som är förenade med substantiven, återges i franskan med bestämd artikel. Franskan använder plural i bestämd form medan svenskan föredrar singularis. Enligt Vinay & Darbelnet är denna företeelse dels en transposition dels en modulation. "Communs aux états membres > gemensamma förmedlemsstaterna". Den franska partitiv artikeln återges med en preposition i svenskan. "Qui assure la cohérence et la continuité > som skall säkerställa konsekvens och kontinuitet, les peuples de l´Europe > de europeiska folken". Svenskan har dels en bestämd fristående artikel "de" eftersom substantivet föregås av en bestämning samtidigt som böjningssuffixen "en" finns kvar. Dessutom är det värt att påpeka, att ordet Europe är ett substantiv i franska och ett adjektivattribut i svenskan.
Andra transpositioner har observerats på morfologisk nivå. "Dans laquelle ... > där ... ", relativ pronomen blir adverb. "Y compris ... > vilket omfattar ...", från obestämt pronomen till relativ sats i svenska. En fransk presens particip återges med en svensk preposition "om". "Du traité instituant ... > i fördraget om upprättandet av ...", och "un rapport écrit annuel concernant les progrès réalisés par l´Union > en skriftlig årsrapport om unionens framsteg". Dessutom återges ett franskt perfekt particip med ett adjektiv.
Ett sätt på svenska att översätta franska participformer är att använda subjunktionen, "samtidigt som", som följande exempel visar : "L´Union dispose ... ses objectifs, tout en respectant et en développant l´acquis communautaire ... > Unionen skall ha ...dess mål samtidigt som gemenskapens regelverk följs och byggs ut". De franska presens participformerna med prepositionen "en", i gérondif-formuttrycker två handlingar som sker samtidigt, vilket återges med en tidskonjunktion eller flerordssubjunktion "samtidigt som" och en underordnande subjunktionsinledd temporal bisats. Att två handlingar sker samtidigt återspeglas i den svenska texten, genom att samordna två likadana verbfraser med konjunktion. Verbets "följs" betecknar en rörelse som man delvis fokuserar på, eftersom man riktar intresset på det andra verbet "byggs ut". Koordination är ett medel för att uttrycka aspekter i språket. Samtidigheten i de franska fraserna är tydligt markerad. Bindningen signaleras explicit med konjunktionen "samtidigt som".
Gérondif-formen kan också anges med en prepositionsfras i svenskan. "Les objectifs énoncés en définissant les principes ... > de mål som anges genom att bestämma principerna...".
Därutöver, kan det konstateras att flera fraskategorier återges olika från språk till språk."Ce faisant > Därvid", presens particip till adverb. "L´état membre en question > den berörda medlemsstaten", prepositionsfras till adjektivattribut. "Les obligations...restent en tout état de cause contraignantes ...> Den ...skyldigheter... skall under alla omständigheter fortsätta att vara bindande ...", adjektivfras till infinitivfras. " ...de la prévention de la criminalité et de lutte ... > förebyggande och bekämpande av brottslighet ...". Nominalfraser till presens particip. Att franskan har en större substanstivisk dominans än svenskan, det kan man se i ovan stående exempel.
Även nominalfraser i franskan kan översättas med verbfraser i svenskan för att översättaren skall anpassa sig till, vad man kan kalla meningens "strukturella identitet" i de båda språken "Eriksson 1977). "La cohérence de l´ensemble de son action... > Den genomgående handlar samstämmigt i ..." och "La mise en oeuvre de ces politiques >svara för att denna politik genomförs". Att översätta franska nominalfraser, som låter mer formella än de svenska till verbfraser, gör att det låter mer svenskt och det är lättare att åstadkomma en bättre stil på svenska. Vinay & Darbelnet (1997:102) skriver om att franskan betonar vikten av substantivet på bekostnad av verbet. "Prédominance du substantif en francais".
Modulationer
Med modulation, menas en förändring av betydelse eller synvinkel, s.k. "variation dans le message", enligt Vinay & Darbelnets definition. Det kan vara skillnader i användningen av singularis och plural eller i uttrycksperspektiv, i utmärkande kännetecken eller i användande av kollokationer framför allt när det gäller verb och substantiv i vardera språk.
I följande exempel, kan man se en skillnad i numerus och bortfall. "Aux fins du présent article > vid tillämpning av denna artikel". Dessutom får man se ett tydligare budskap i prepositionsfrasen "vid tillämpning" jämför med "aux fins", samt ett tillägg i egenskap av förstärkningsattributet "présent" som bidrar till att ge texten en större koherens.
När det gäller numerusperspektivet, kan det förekomma skillnader mellan de två språken. "Les politiques et formes de coopération > den politik och de samarbesformer". Att skriva "politik" i plural går inte i det sammanhanget. "Le progrès économique et social > ekonomiska och sociala framsteg", den franska företeelsen föreställer en helhet i singularis medan "framsteg" i svenskan innebär flera sådana i detta exempel. "De son action extérieure > i relationerna med omvärlden". I det föregående exemplet, visar det sig än en gång vad innebörden är i uttrycket i respektive språk.
En del bortfall av ord förekommer i den svenska versionen, för att det skall låta mer svenskt. Texterna får olika perspektiv i betydelsen. Franskan vill personifiera ting med hjälp av adjektiv- eller participattribut som om de vore levande varelser. "Par le présent traité > genom detta fördrag, Communautées européennes complétées > Europeiska gemenskaperna. Å andra sidan, gör svenskan ett tillägg, som är fallet i detta exempel, "Inom ramen för sina befogenheter > selon ses compétences". I svenskan lägger man ett annat perspektiv som verkar ge ett klarade besked om vad som gäller genom att avgränsa de rättigheter som diskuteras här.
Att ge liv åt ting är vanligt förekommande i franska texter. Unionen och europeiska rådet framställs som levande varelser. I följande uttryck "L´Union se donne... > unionen skall ha..., l´Union veille ... > unionen skall säkerställa ... , le Conseil européen présente ... > europeiska rådet skall förelägga...", har det skett en "animering" av subjekten i de franska satserna. Dessa fenomen allas för "animisme qui prête aux choses le comportement des personnes" (Vinay & Darbelnet 1977:205).
Verb som "veille och se donne" är mer subjektiva än de svenska motsvarigheterna "säkerställa och ha" som tycks vara mer opartiska i sin beskrivning i dessa sammanhang. Pronomaliseringen i "se donne" karaktäriserar en besjälning. Användningen av pronomen i franskan där svenskan hellre vill vara neutralt bekräftas i dessa formuleringar; "Ses États membres ... > medlemsstaternas ... , son action > relationerna, ces politiques > denna politik, ses réunions > varje sammanträde". Den här skillnaden innebär att franskan närmar sig sina läsare.
Skillnader i kollokationer förekommer mellan franskan och svenskan. "Approfondir la solidarité > stärka solidariteten", franskan fördjupar sammanhållningen, svenskan förstärker den. "Dans laquelle les désisions sont prises dans le plus grand respect > där besluten skall fattas så öppet", "laquelle" i egenskap av konnektor, bidrar till en bättre koherens. Franskan syftar på en större hövlighet som drar åt en formell inställning gentemot besluten medan svenskan är mer demokratisk i sitt sätt på att ta ställning till olika överenskommelser.
Tydligheten märks i den svenska formuleringen genom gradadverbialet "väl" i jämförelse med den franska formuleringen. "Un développement équilibré et durable > väl avvägd och hållbar utveckling".
Ytterligare en synvinkel av betydelse konstateras i detta exempel, "Monnaie unique > gemensam valuta", det franska adjektivattributet är tydligt och klart i sin innebörd, dock är den svenska motsvarigheten av allmän karaktär och mindre formellt. "Sur la scène internationale > i internationella sammanhang", förutom att dessa exempel skiljs i numerus åt, gör franskan en dramatisering av en händelse samtidigt som svenskan beskriver en gemensam mötesplats.
" Personnes morales > juridiska personer". Franskan tar upp den etiska och vaga aspekten. Svenskan är rakare och korrekt i sin bedömning.
Strukturomvandling
Eftersom franskan och svenskan skiljer sig betydligt mycket åt när det gäller meningsuppbyggnad, kan det vara relevant att analysera fördragstexterna ur denna synvinkel för att se vilken omstrukturering som bör göras för att få en idiomatisk svenska.
"Olika strukturomvandlingstyper avses vara strukturomvandlingar som uppvisar en hög grad av mönsterbildning t.ex. relativsats > participfras när man går från svenska till franska" (Eriksson 1997).
Jag gör en jämförelse mellan fraser i de båda språken, därefter jämför jag satser och fraser.
Franska nominalfraser motsvarar samordnade participfraser i svenska. " ... la prévention de la criminalité et de lutte contre ce phénomène ... > ... förebyggande och bekämpande av brottlighet...". En fransk participfras omvandlas till en svensk prepositionsfras; "Le traité instituant la Communauté européenne > fördraget om upprätandet av Europeiska gemenskapet".
Jag noterar att en hel del franska particip i texten återges med kompletiva, adverbiella eller attributiva satser. "Statuant à la majorité qualifiée ... > som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet" samt "des droits découlant de l´application ... > de rättigheter som den ifrågavarande... har". Franskans presens particip återges med svenska relativsatser. Ett exempel på franska perfektparticip som återges med svenska relativsatser, tas upp i nästa formuleringar; "Formes de coopération instaurées par le présent traité ... > ... de samarbetsformer som införs genom detta fördrag ... , och "le Conseil, réuni ... > rådet som skall sammanträda ..." (art.7).
En fransk infinitivfras blir adverbiell bisats i svenska. "Pour répondre à des changements de la situation > när den situation har förändrats".
"Ils assurent la mise en oeuvre de ces politiques > de skall svara för att denna politik genomförs". En fransk nominalfras återges med en kompletiv bisats.
"... actes subséquents qui les ont modifiés ou complétés ... > rättsakter om ändring eller komplettering ... ". Två samordnade franska relativsatser återges med två prepositionsfraser i svenska.
"L´Union veille, en particulier, à la cohérence de l´ensemble de son action extérieure ... > unionen skall ... säkerställa, att den genomgående handlar samstämmigt i relationerna med ...". En prepositionfras återges med en kompletiv bisats.
Sammanfattning
Det som är typiskt för EU-texter tycks vara ordvalet som kommer tillbaka om och om igen. Det betyder att översättaren är begränsad till ett visst språk som han/hon bör ta hänsyn till och är hänvisad till om man vill åstadkomma en godkänd översättning. Det juridiska språket är rakt och tydligt i sin bedömning. Man försäkrar sig om att det som tas upp sköts och följs till punkt och pricka. Att skriva "L´Union veille, en particulier, à la cohérence ... > Unionen skall säkerställa att den genomgående ...", skulle i svenskan kunna skrivas med "Unionen ser till att ... ". Svenskan har en bibetydelse i användandet av "skall", dels vill man uttrycka en nära framtid och dels är den talandes avsikt att något är nödvändigt att genomföra. Franskan använder däremot presens för att bekräfta en giltighet samtidigt som man personifierar subjektet.
Den svenska texten ligger alltför nära den franska versionen för att det skall bli bra svenska som dessa två exempel visar. "Les hautes parties contractantes > de höga fördragsslutande parterna". Franskan lägger till ett adjektivattribut vilket gör att texten får ett större sammanhang som dessutom bekräftas även med hjälp av flerordsprepositoner som "au sein de > där", som tillför den franska versionen en interpersonell dimension genom att väva ihop meningen kring ett ord i franskan. Temat associerar med interpersonell betydelse som förverkligas med grad av visshet genom det personliga pronomenet "elle" för unionen eller det possessiva pronomenet "son" som i följande exempel "à la cohérence de l´ensemble de son action ... > att den genomgående handlar samstämmigt i relationerna ...". Pronomalisering skapar trovärdighet och närhet hos läsaren.
Att ge liv åt inanimata fenomen som unionen och rådet, är förekommande i franska texter. "L´Union se donne ... > unionen skall ha ...". Svenskan är neutral och opartisk. Franskan substantiverar sitt språk i större utsträckning än svenskan som använder sig av verbkonstruktioner med partiklar eller prepositioner. "La mise en oeuvre de ces politiques > att denna politik genomförs".
Slutligen vill jag säga att det krävs gedigna kunskaper i juridik, tillgång till parallella texter samt expertis för att klara av den typ av översättning som blivande översättare skall ägna sig åt. Det gäller att upptäcka fel och fällor i tid om det skall bli bra resultat.
Andra inlägg
Välkommen
Välkommen till franskoversattning.n.nu.
